KOI HÄLSA
av Anna Fräki Nilsson
och
Anne Nickels
Koihälsa är ett stort begrepp och omfattar allt från
daglig skötsel till sjukdomsbehandling. Mycket handlar om att förebygga
sjukdomar genom att hålla ordning på vattnet och lära sig se sjukdomstecken
i ett så tidigt skede som möjligt.
Så förebygger du sjukdom hos koi
- Var noga med var du köper dina koi. Hitta en handlare
du känner förtroende för. Ta god tid på dig att kolla att försäljningskaren
ser väl skötta ut och att fiskarna verkar friska. Fråga var fiskarna
kommer ifrån, om de har gått i karantän och om det finns intyg på
att de är fria från KHV och SVC.
- Håll nya fiskar i karantän. Det är en god idé att
skaffa ett extra kar som man kan hålla nya fiskar i en tid innan man
släpper ihop dem med de andra. Det är alltid stressfullt för fisk
att flytta till ny miljö och risken att eventuella sjukdomar bryter
ut ökar eftersom immunförsvaret sätts tillbaka. Genom att hålla nya
i karantän förhindrar man eventuella sjukdomsutbrott att sprida sig
till det gamla beståndet. Karantänen ger även de nya fiskarna tid
att i lugn och ro anpassa sig till nytt vatten så att de bättre kan
stå emot sjukdomsalstrare som kan finnas ute i dammen.
- God vattenkvalitet. A och O i all fiskhållning
är att upprätthålla en bra vattenkvalité. Misslyckas man med det kommer
problemen som ett brev på posten. Särskilt viktigt är vattnet i en
karantän eller ett sjukkar med redan försvagade fiskar.
- Bra foder. Kosta på dina koi ett bra foder. Ge
aldrig gammalt foder och kom ihåg att bäst före datum gäller för oöppnad
förpackning. Fyll gärna en mindre spann med mat och förvara resten
väl förslutet på en mörk, sval plats.
- Daglig uppsikt. Ta dig tid att studera fiskarna
varje dag. Utmärkt tillfälle har man vid matning då de kommer upp
till ytan för att äta. Titta efter sår eller rodnader. Kolla så att
alla rör sig normalt och käkar med god aptit.
- Låg fisktäthet. Undvik att ha för mycket fisk i
din damm. För tätt bestånd stressar fisken och befrämjar sjukdomsalstrare.
Belastningen på vattnet ökar vilket ställer högre krav på både skötsel
och anläggning.
Den goda vattenkvalitén
Bra vattenkvalitet går hand i hand med bra koihälsa. En
bra vattenkvalitet beror på många saker men i huvudsak styrs den av
hur väl man sköter vattenbyten samt renhållning av filter och damm.
Även råvattnets sammansättning spelar in då denna utgör själva grunden
för vattnets egenskaper i dammen. Genom att känna vattnet i kranen kan
man åtgärda eventuella brister innan det kan orsaka ohälsa hos fiskarna.
Andra faktorer som också påverkar är vattenvolym och naturligtvis dammens
konstruktion.
Underhåll av vattnet
Vikten av regelbundna vattenbyten kan aldrig understrykas
tillräckligt. Ofta är det här som vattenkvaliteten får stryka på foten
för att man underskattar dess betydelse. Hur mycket och hur ofta man
behöver byta beror på råvattnet, hur mycket fisk man har i relation
till vattenvolym, samt hur mycket mat man ger.
Rengöring av filter är väsentligt för att biobakterierna ska kunna arbeta
effektivt med att omvandla giftig ammoniak och nitrit. Ständigt smutsiga
filter stimulerar tillväxten av andra nedbrytare på bekostnad av den
livsnödvändiga nitrifikationen. Det är alltså av vikt att välja ett
filter som är enkelt att hålla rent utan att man för den sakens skull
stör för mycket i biomediat. Samma regel gäller för själva dammen.
Mycket slam på dammens botten utgör en utmärkt grogrund för svamp, bakterier
och parasiter.
Här betyder alltså dammens konstruktion en hel del för vattnets kvalitet.
En stor vattenvolym ger framför allt en mer jämn temperatur men medverkar
även till att stabilisera andra viktiga parametrar. Att testa sitt vatten
regelbundet ger en bra signal om huruvida skötsel och underhåll är tillräckligt
samtidigt som man lär känna sin damm och sitt vatten.
Vad ska jag testa?
Två viktiga parametrar som skvallrar om egenskaperna hos
vattnet är pH och KH. KH fungerar som en buffert och förhindrar svängningar
i pH-värdet. Ett högt KH säkerställer ett stabilt pH vilket är av stor
vikt för våra koi. Har man ett mjukt vatten med lågt KH är det speciellt
viktigt att kontrollera värdet varje vecka för att undvika att vattnet
försuras.
Andra test man ska ha som standard är ammoniak och nitrit.
Båda kan snabbt döda koi om värdena tillåts stiga. Särskilt viktigt
är det i ett nystartat system där biofiltret inte är i full funktion
eller om man har förändrat något, typ satt i fler fisk, ökat fodermängd
eller haft storrengöring i filtret.
Nitrat är slutprodukten i nitrifikationskedjan. En del
av nitratet avgår som kväve i luften och har man växter tas en del upp
som näring av dem. Nivåerna kan emellertid snabbt byggas upp till ansenliga
nivåer om man matar mycket eller byter för lite vatten. Nitrat är inte
lika giftigt för fisk som ammoniak och nitrit men påverkar tillväxt
och immunförsvar negativt vid förhöjda koncentrationer.
TDS = Totala mängd lösta ämnen i vattnet, är också en
bra indikator på vattnets kondition. Värden högre än råvattnet indikerar
på att föroreningar byggts upp i vattnet och att man behöver byta mer
vatten för att hålla en fullgod kvalitet.
Lär dig känna igen sjukdomssymtom
Det är inte helt lätt att diagnostisera fisk. Ofta visar
de samma symtom oavsett vad som är fel och många gånger visar de inga
tecken på sjukdom alls förrän det tyvärr är för sent. Därför är det
viktigt att lära sig känna igen sjukdomstecken så att man kan upptäcka
ohälsa i ett så tidigt skede som möjligt. Det ökar chanserna att ställa
en riktig diagnos och genomföra en lyckad behandling. Andra saker att
tänka på är att ha rätt utrustning för att kunna fånga koi på ett sätt
som minimerar stress och skador. Att själv ta av smycken och alltid
ha rena samt blöta händer när man hanterar sina fiskar.
Ta skrap
En del parasiter som drabbar koi går att se med bara ögat
men de flesta är så små att man måste ha ett mikroskåp för att kunna
identifiera dem. Eftersom det är svårt att hålla en hel koi under lupp
skrapar man istället försiktigt av lite slem från fisken som man sedan
kan undersöka i mikroskåpet. Ibland får man vara lite envis och ta flera
skrap innan man får napp. Ett mikroskåp som klarar förstora 400 gånger
räcker i regel bra. Hur bra bild man får beror mer på optiken och det
kan därför löna sig att satsa på ett mikroskåp som håller lite högre
kvalité.
Koiapotek
Ofta tar det två till tre dagar att få saker hemskickat.
Har man otur kommer några helgdagar emellan som drar ut ytterligare
på tiden. Att inte kunna börja behandla i tid kan betyda döden för en
sjuk koi, så för att tjäna värdefull tid kan man förbereda sig med att
alltid ha de viktigaste behandlingsmedlen hemma.
| Salt |
Stressar ner, underlättar
för fisken att upprätthålla rätt saltbalans vid sårskador.
Behandlar svampinfektioner |
| Formalin/malakitgrön,
FMG |
Behandlar framgångsrikt
de flesta parasiter utom skinn och gälmask samt svampangrepp |
| Kaliumpermanganat |
Sänker bakteriehalten
i vattnet samt eliminerar de flesta mikroskåpiska parasiterna.
(ej vita prick) |
| Chloramin-T |
Sänker bakteriehalten
i vattnet |
| Fluke M |
Parasitmedel mot skinn
och gälmask |
| Koi bedövning |
Bedövar din koi så att
den ligger still vid t.ex. behandling av sår |
| Sårvårds artiklar |
Olika sorts desinfiseringsmedel
och sårförsegling |
Symtom – orsak – åtgärd
Passivitet, klampade fenor, dålig aptit |
Dålig vattenkvalité –
kolla även TDS och nitrat!
Parasit eller bakterieangrepp – ta skrap! |
| Snappar luft vid ytan |
Syrebrist i vattnet, pH-krasch,
nitritförgiftning. Parasit, bakterie eller virusangrepp på gälarna |
| Tjockt slemlager |
Dålig vattenkvalité –
ammonium, nitrit, pH
Parasit eller bakterieangrepp – ta skrap! |
| Upprepat kliande, hoppar
(ofta vid filter returen), överaktivitet |
Dålig vattenkvalité –
spec. ammonium eller pH
Parasiter – ta skrap! |
| Svullen buk |
Symetrisk: Bukvattensot
(dropsy)
Osymmetrisk: Tumörer, känns hård. Romstinn hona/romstockning,
känns i regel mjuk |
| Resta fjäll |
Hela kroppen: Bukvattensot
(dropsy)
Begränsade områden: bakterieangrepp ofta till följd av parasiter
– ta skrap! |
| Utåt stående ögon |
Bukvattensot (dropsy)
– tumörer – Tuberkulos (ofta i kombination med avmagring) |
| Gråa ögon |
Bakterieangrepp, ögonmask
= parasit som smittar via vattennära fåglar och sötvattensniglar
(ingen bot) |
| Eroderade fenor, splittade
fenor |
Dålig vattenkvalité; smutsigt
eller nedsatt filterfunktion - Ammonium – kolla vattenvärdena!
Bakterieangrepp – spec. Columnaris
Näringsbrist/stress/ovarsam hantering |
| Rödsprängda fenor/kropp |
Dålig vattenkvalité –
spec. ammonium, nitrit, nitrat
Överdosering medicinering/gift i vattnet
Parasit och bakterieangrepp – ta skrap! |
| Sår, rodnader |
Bakterieangrepp ofta till
följd av dålig vattenkvalité eller parasitangrepp. Solbränna |
| Ludd, vit beläggning |
Saprolegnia = svamp, Epistylis
= parasit, Columnaris = bakterieangrepp (ofta ludd i mun eller
rygg ned på sidorna) |
| Vita prickar |
Parasitangrepp av antingen
Ichthyophthirius multifilis eller Oodinium Pillilarus (gulaktig).
Lekmogna hanar kan ha prickar på gällocken och framsidan av
gälfenorna. |
| Obalans i vattnet, kan
inte simma upp eller ned |
Inflammerad simblåsa.
Kan läka ut av sig själv. Annars krävs behandling med antibiotika.
Sömnsjuka – fisken ligger som om den är död men simmar iväg
om man rör den. Orsak: kallt vatten eller för snabb nerkylning. |
| Tappar/ändrar färg, tappar
fjäll |
Stress, vattentemperatur
och kvalitet. Foder och arvsanlag. Koi kan tappa sina färger
vid sjukdom typ bakterieangrepp. Tappar fjäll som en hund fäller
sin päls = bakterieangrepp. |
| Krokig rygg |
Långsam förändring, ofta
medfödda defekter som blir tydligare ju mer fisken växer. Snabba
förändringar kan vara näringsbrist, elektrisk chock, bakterieinfektion
eller fysisk skada. |
|