Anna och Anne gjorde ett projekt om koi hälsa och vattenkvalitet i somras.

Här är resultatet av deras jobb.

 

KOI HÄLSA

av Anna Fräki Nilsson
och
Anne Nickels

Koihälsa är ett stort begrepp och omfattar allt från daglig skötsel till sjukdomsbehandling. Mycket handlar om att förebygga sjukdomar genom att hålla ordning på vattnet och lära sig se sjukdomstecken i ett så tidigt skede som möjligt.

Så förebygger du sjukdom hos koi

  • Var noga med var du köper dina koi. Hitta en handlare du känner förtroende för. Ta god tid på dig att kolla att försäljningskaren ser väl skötta ut och att fiskarna verkar friska. Fråga var fiskarna kommer ifrån, om de har gått i karantän och om det finns intyg på att de är fria från KHV och SVC.
  • Håll nya fiskar i karantän. Det är en god idé att skaffa ett extra kar som man kan hålla nya fiskar i en tid innan man släpper ihop dem med de andra. Det är alltid stressfullt för fisk att flytta till ny miljö och risken att eventuella sjukdomar bryter ut ökar eftersom immunförsvaret sätts tillbaka. Genom att hålla nya i karantän förhindrar man eventuella sjukdomsutbrott att sprida sig till det gamla beståndet. Karantänen ger även de nya fiskarna tid att i lugn och ro anpassa sig till nytt vatten så att de bättre kan stå emot sjukdomsalstrare som kan finnas ute i dammen. 
  • God vattenkvalitet. A och O i all fiskhållning är att upprätthålla en bra vattenkvalité. Misslyckas man med det kommer problemen som ett brev på posten. Särskilt viktigt är vattnet i en karantän eller ett sjukkar med redan försvagade fiskar.
  • Bra foder. Kosta på dina koi ett bra foder. Ge aldrig gammalt foder och kom ihåg att bäst före datum gäller för oöppnad förpackning. Fyll gärna en mindre spann med mat och förvara resten väl förslutet på en mörk, sval plats. 
  • Daglig uppsikt. Ta dig tid att studera fiskarna varje dag. Utmärkt tillfälle har man vid matning då de kommer upp till ytan för att äta. Titta efter sår eller rodnader. Kolla så att alla rör sig normalt och käkar med god aptit. 
  • Låg fisktäthet. Undvik att ha för mycket fisk i din damm. För tätt bestånd stressar fisken och befrämjar sjukdomsalstrare. Belastningen på vattnet ökar vilket ställer högre krav på både skötsel och anläggning.  

Den goda vattenkvalitén

Bra vattenkvalitet går hand i hand med bra koihälsa. En bra vattenkvalitet beror på många saker men i huvudsak styrs den av hur väl man sköter vattenbyten samt renhållning av filter och damm. Även råvattnets sammansättning spelar in då denna utgör själva grunden för vattnets egenskaper i dammen. Genom att känna vattnet i kranen kan man åtgärda eventuella brister innan det kan orsaka ohälsa hos fiskarna. Andra faktorer som också påverkar är vattenvolym och naturligtvis dammens konstruktion.

Underhåll av vattnet

Vikten av regelbundna vattenbyten kan aldrig understrykas tillräckligt. Ofta är det här som vattenkvaliteten får stryka på foten för att man underskattar dess betydelse. Hur mycket och hur ofta man behöver byta beror på råvattnet, hur mycket fisk man har i relation till vattenvolym, samt hur mycket mat man ger.
Rengöring av filter är väsentligt för att biobakterierna ska kunna arbeta effektivt med att omvandla giftig ammoniak och nitrit. Ständigt smutsiga filter stimulerar tillväxten av andra nedbrytare på bekostnad av den livsnödvändiga nitrifikationen. Det är alltså av vikt att välja ett filter som är enkelt att hålla rent utan att man för den sakens skull stör för mycket i biomediat.  Samma regel gäller för själva dammen. Mycket slam på dammens botten utgör en utmärkt grogrund för svamp, bakterier och parasiter.
Här betyder alltså dammens konstruktion en hel del för vattnets kvalitet. En stor vattenvolym ger framför allt en mer jämn temperatur men medverkar även till att stabilisera andra viktiga parametrar. Att testa sitt vatten regelbundet ger en bra signal om huruvida skötsel och underhåll är tillräckligt samtidigt som man lär känna sin damm och sitt vatten.

Vad ska jag testa?

Två viktiga parametrar som skvallrar om egenskaperna hos vattnet är pH och KH. KH fungerar som en buffert och förhindrar svängningar i pH-värdet. Ett högt KH säkerställer ett stabilt pH vilket är av stor vikt för våra koi. Har man ett mjukt vatten med lågt KH är det speciellt viktigt att kontrollera värdet varje vecka för att undvika att vattnet försuras.

Andra test man ska ha som standard är ammoniak och nitrit. Båda kan snabbt döda koi om värdena tillåts stiga. Särskilt viktigt är det i ett nystartat system där biofiltret inte är i full funktion eller om man har förändrat något, typ satt i fler fisk, ökat fodermängd eller haft storrengöring i filtret.

Nitrat är slutprodukten i nitrifikationskedjan. En del av nitratet avgår som kväve i luften och har man växter tas en del upp som näring av dem. Nivåerna kan emellertid snabbt byggas upp till ansenliga nivåer om man matar mycket eller byter för lite vatten. Nitrat är inte lika giftigt för fisk som ammoniak och nitrit men påverkar tillväxt och immunförsvar negativt vid förhöjda koncentrationer.

TDS = Totala mängd lösta ämnen i vattnet, är också en bra indikator på vattnets kondition. Värden högre än råvattnet indikerar på att föroreningar byggts upp i vattnet och att man behöver byta mer vatten för att hålla en fullgod kvalitet.

Lär dig känna igen sjukdomssymtom

Det är inte helt lätt att diagnostisera fisk. Ofta visar de samma symtom oavsett vad som är fel och många gånger visar de inga tecken på sjukdom alls förrän det tyvärr är för sent. Därför är det viktigt att lära sig känna igen sjukdomstecken så att man kan upptäcka ohälsa i ett så tidigt skede som möjligt. Det ökar chanserna att ställa en riktig diagnos och genomföra en lyckad behandling. Andra saker att tänka på är att ha rätt utrustning för att kunna fånga koi på ett sätt som minimerar stress och skador. Att själv ta av smycken och alltid ha rena samt blöta händer när man hanterar sina fiskar.

Ta skrap

En del parasiter som drabbar koi går att se med bara ögat men de flesta är så små att man måste ha ett mikroskåp för att kunna identifiera dem. Eftersom det är svårt att hålla en hel koi under lupp skrapar man istället försiktigt av lite slem från fisken som man sedan kan undersöka i mikroskåpet. Ibland får man vara lite envis och ta flera skrap innan man får napp. Ett mikroskåp som klarar förstora 400 gånger räcker i regel bra. Hur bra bild man får beror mer på optiken och det kan därför löna sig att satsa på ett mikroskåp som håller lite högre kvalité.  

Koiapotek

Ofta tar det två till tre dagar att få saker hemskickat. Har man otur kommer några helgdagar emellan som drar ut ytterligare på tiden. Att inte kunna börja behandla i tid kan betyda döden för en sjuk koi, så för att tjäna värdefull tid kan man förbereda sig med att alltid ha de viktigaste behandlingsmedlen hemma.

Salt

Stressar ner, underlättar för fisken att upprätthålla rätt saltbalans vid sårskador.
Behandlar svampinfektioner

Formalin/malakitgrön, FMG

Behandlar framgångsrikt de flesta parasiter utom skinn och gälmask samt svampangrepp

Kaliumpermanganat

Sänker bakteriehalten i vattnet samt eliminerar de flesta mikroskåpiska parasiterna. (ej vita prick)

Chloramin-T

Sänker bakteriehalten i vattnet

Fluke M

Parasitmedel mot skinn och gälmask

Koi bedövning

Bedövar din koi så att den ligger still vid t.ex. behandling av sår

Sårvårds artiklar

Olika sorts desinfiseringsmedel och sårförsegling


Symtom – orsak – åtgärd  


Passivitet, klampade fenor, dålig aptit

Dålig vattenkvalité – kolla även TDS och nitrat!
Parasit eller bakterieangrepp – ta skrap!

Snappar luft vid ytan

Syrebrist i vattnet, pH-krasch, nitritförgiftning. Parasit, bakterie eller virusangrepp på gälarna

Tjockt slemlager

Dålig vattenkvalité – ammonium, nitrit, pH
Parasit eller bakterieangrepp – ta skrap!

Upprepat kliande, hoppar (ofta vid filter returen), överaktivitet

Dålig vattenkvalité – spec. ammonium eller pH
Parasiter – ta skrap!

Svullen buk

Symetrisk: Bukvattensot (dropsy)
Osymmetrisk: Tumörer, känns hård. Romstinn hona/romstockning, känns i regel mjuk

Resta fjäll

Hela kroppen: Bukvattensot (dropsy)
Begränsade områden: bakterieangrepp ofta till följd av parasiter – ta skrap!

Utåt stående ögon

Bukvattensot (dropsy) – tumörer – Tuberkulos (ofta i kombination med avmagring)

Gråa ögon

Bakterieangrepp, ögonmask = parasit som smittar via vattennära fåglar och sötvattensniglar (ingen bot)

Eroderade fenor, splittade fenor

Dålig vattenkvalité; smutsigt eller nedsatt filterfunktion - Ammonium – kolla vattenvärdena!
Bakterieangrepp – spec. Columnaris
Näringsbrist/stress/ovarsam hantering

Rödsprängda fenor/kropp

Dålig vattenkvalité – spec. ammonium, nitrit, nitrat
Överdosering medicinering/gift i vattnet
Parasit och bakterieangrepp – ta skrap!

Sår, rodnader

Bakterieangrepp ofta till följd av dålig vattenkvalité eller parasitangrepp. Solbränna

Ludd, vit beläggning

Saprolegnia = svamp, Epistylis = parasit, Columnaris = bakterieangrepp (ofta ludd i mun eller rygg ned på sidorna)

Vita prickar

Parasitangrepp av antingen Ichthyophthirius multifilis eller Oodinium Pillilarus (gulaktig). Lekmogna hanar kan ha prickar på gällocken och framsidan av gälfenorna.

Obalans i vattnet, kan inte simma upp eller ned

Inflammerad simblåsa. Kan läka ut av sig själv. Annars krävs behandling med antibiotika. Sömnsjuka – fisken ligger som om den är död men simmar iväg om man rör den. Orsak: kallt vatten eller för snabb nerkylning.

Tappar/ändrar färg, tappar fjäll

Stress, vattentemperatur och kvalitet. Foder och arvsanlag. Koi kan tappa sina färger vid sjukdom typ bakterieangrepp. Tappar fjäll som en hund fäller sin päls = bakterieangrepp.

Krokig rygg

Långsam förändring, ofta medfödda defekter som blir tydligare ju mer fisken växer. Snabba förändringar kan vara näringsbrist, elektrisk chock, bakterieinfektion eller fysisk skada.